Flera lagar och regler relaterade till coronakrisen börjar gälla den 1 juli.
Månadsskifte innebär i vanlig ordning att nya lagar och regler börjar gälla. Coronakrisen har medfört många snabba förändringar i den miljö som företagare måste röra sig i. Nedan följer en sammanfattning från Företagarna.
Statligt stöd när vissa lokalhyresgäster får rabatt på hyran
Hyresvärdar har möjlighet till kompensation för den hyresrabatt de lämnat i vissa fall till hyresgäster i vissa krisbranscher. Ansökan görs via vissa länsstyrelser.
Regeringens information
Rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher.
Omställningsstöd
Omställningsstöd införs för företag som fått minskad omsättning som en följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Beslut om omställningsstöd fattas av Skatteverket och stödet betalas ut genom kreditering av skattekontot. Ett företag blir återbetalningsskyldigt för det omställningsstöd som har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp. Skatteverket ges omfattande möjligheter till utredning och kontroll, däribland revision, och särskilda straffbestämmelser införs.
Regeringens proposition
Företagarnas remissyttrande
LÄS ÄVEN: Regeringens förslag om omställningsstöd presenterat.
Förebyggande sjukpenning för riskgrupper
Vissa riskgrupper, som helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för att undvika att smittas av covid-19, får rätt till förebyggande sjukpenning för tiden den 1 juli–30 september 2020. Ersättning ska lämnas med som mest 804 kronor per dag under högst 90 dagar. För att få förebyggande sjukpenning krävs att den anställde eller företagaren inte har möjlighet att utföra sitt förvärvsarbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen så att ur smittskyddssynpunkt lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika spridning av smittan covid-19.
Regeringens information
Förebyggande sjukpenning för riskgruper
Tillfälliga smittskyddsåtgärder på restauranger, barer och andra serveringsställen
Den som driver ett serveringsställe ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av det virus som orsakar covid-19. Den som driver ett serveringsställe ska ansvara för att serveringsställets lokaler och tillhörande områden utomhus som besökare har tillträde till är utformade så att trängsel undviks och att besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra. Även i övrigt ska verksamheten organiseras så att smittspridning bland besökare så långt som möjligt förhindras. Den som driver ett serveringsställe ska också se till att det finns rutiner för hur smittspridning bland besökare kan förhindras. Kraven ska även gälla vid entréer, om den som driver serveringsstället äger eller på annan grund disponerar över entréområdet.
Kommunerna utövar tillsyn och får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och anslutande föreskrifter ska följas. Nämnden ska vid behov samråda med smittskyddsläkaren. Länsstyrelsen ska ge länets kommuner stöd, råd och vägledning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om smittskyddsåtgärder.
Regeringens proposition
En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.
Enklare kontakter med Lantmäteriet
Privatpersoners och företags kontakter med Lantmäteriet och inskrivningsmyndigheten förenklas och effektiviseras. Detta genom bland annat registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt, beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken och uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.
Regeringens proposition
Några fastighetsrättsliga frågor
Rapportering om internationella skatteupplägg med mera
Skatterådgivare som utformar och tillhandahåller internationella skatteupplägg ska i vissa fall lämna uppgifter om dessa upplägg till Skatteverket. Detta är en del av genomförandet av EU-regler som bland annat innebär upplysningsskyldighet mellan medlemsstaterna och till EU-kommissionen.
Regeringens proposition
Hur räknar jag semesterdagar för korttidspermitterade?
Svar: En semesterdag är en arbetsdag, oavsett hur många procent korttidsarbete det är fråga om. Dock finns vissa möjligheter att schemalägga semesterdagar beroende på arbetsfördelningen. Hur det kan gå till förklaras närmare i svaret på nästa fråga.
Påverkar korttidsarbete semesterlönen?
Svar: Semesterlönen beräknas enligt vanliga regler. Men den lägre lönen under korttidsarbetet påverkar direkt den semesterlön som betalas ut till de som får semesterlön enligt sammalöneregeln, d.v.s. de har kvar sin månadslön utan avdrag för semesterdagarna och får ett tillägg per semesterdag. För de som istället tillämpar procentsregeln gäller att dessa får ut den semesterlön per semesterdag som de tjänat in och den lägre lönen på grund av korttidsarbete kommer därmed att påverka nivån på semesterlönen nästa semesterår.
Påverkar korttidsarbete hur mycket semester man får spara?
Svar: Arbetsgivare ska se till att anställda som har betald semester också får ut minst 20 av sina betalda semesterdagar under semesteråret. Resterande semesterdagar har den anställde rätt att spara i högst fem år. Detta gäller även när arbetsgivaren tillämpar korttidsarbete.
En anställd som inte har någon intjänad semester, och som skulle få semester utan semesterlön, kan avstå från ledighet. I det fallet får du som arbetsgivare inte tvinga den anställde att ta semester. Vad gäller semester under uppsägningstid så kan du som arbetsgivare inte heller tvinga den anställde att ta semester om uppsägningstiden är högst sex månader.
Arbetstagaren har som huvudregel rätt att välja vilket semesterår som sparade semesterdagar ska förläggas till, om inte något annat har avtalats eller om det finns särskilda skäl. Arbetsgivaren ska dock se till att den anställde nyttjar sina sparade semesterdagar inom fem år från utgången av det år då de sparades.
Kan jag avbryta semestern för mina anställda?
Svar: I fall då semestern är beviljad men ännu inte påbörjad har arbetsgivaren rätt att flytta semestern om det är nödvändigt för att verksamheten ska fungera. Arbetstagaren måste dock meddelas om att semestern flyttats senast en månad innan semestern skulle påbörjats.
En arbetsgivare kan återkalla en anställd från en pågående semester om det finns tungt vägande skäl till detta. Arbetstagaren har då rätt till ordinarie lön och ersättningar. Dessutom har den anställde naturligtvis kvar de semesterdagar som inte nyttjades. Det finns även en rätt för ersättning för ekonomisk skada som exempelvis ombokad eller redan betald resa. Saknar arbetsgivaren tungt vägande skäl kan arbetstagaren ha rätt till ytterligare skadestånd enligt semesterlagen.
Får man lägga ut semester sent på året pga. coronakrisen?
Svar: Huvudregeln enligt semesterlagen är att en arbetstagare har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni-augusti. Det är möjligt för arbetsgivaren att lägga semesterperioden till annan tid om arbetsgivaren har kommit överens med arbetstagaren eller det lokala fackförbundet om ändrad förläggning av semestern, eller om särskilda skäl föranleder det.
Vid bedömningen av vad som är särskilda skäl fästs vikt vid arbetstagarens önskemål och att arbetsgivaren bör tåla mindre omfattande störningar i produktionen eller verksamheten för att tillmötesgå arbetstagarens önskemål, men effekterna av coronakrisen kan för vissa verksamheter bli sådana att arbetsgivaren får rätt att lägga semestern senare under semesteråret.
Ovanstående är ett enkelt svar på frågorna. Det kan finnas undantag m.m. som inte tagits upp och rättsläget, trots att vår intention är att informationen ska vara uppdaterad och korrekt, kan ha förändrats.